allt känns så hopplöst när det gäller maten.

igår åt jag jättesnabbt igen och tog två portioner varav jag inte klarade av att äta den sista helt.

kunde jag så skulle jag göra något åt detta men jag vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska gå till väga allt är brar ett enda stort trassel har tagit båda proverna nu i alla fall så det är ju över,  

well allt går åt helvetet som sagt

http://bloodymia.blogspot.com/

mia har vaknat upp ur koman :)   det är superbra jag hoppas verkligen att mia blir fri från sitt helvete.

hade en bra dag i går, pontus blev glad  över presenten men jag hade köpt fel film så vi fick byta den dock men i slutändan blev det rätt i alla fall.

maten gick bra och idag har jag varit och tagit prov på blodfetterna hoppas det inte visar dåligt samtidigt som jag hoppas att det visar något som kan göra att de hjälper mej att minska i vikt igen

ska tillbaka i morgon och ta hormonprovet oxå sedan är prooverna klarar i alla fall

både hoppas på att det ska visa samtidigt som jag är rädd för vad de ska visa

lite konstig känsla det där

vet inte vad jag ska göra idag visst det ska städas och så men i alla fall lite mer ska jag väl hinna med tänkte jag

håller på med en maskin tvätt  i alla fall nu

min jävla datamus har lagt av med att fungera bara sådär och det är inte batterierna som är problemet för jag testade med ett par andra batterier men det funkar ändå inte.

har handlat idag, och ska se en unge i minuten i kväll sedan sova. har varit ute och solat med pontus men nu har jag egentid pontus sitter och spelar sims 2 han är helt fast

jag går omkring och är konstant hungrig men har svårt att få i mej maten riktigt igen allt bara går runt hela tiden ju finns varken början eller slut liksom

vill inte ha det så här men vad fan ska jag göra??

hur gör man för att orka stå ut med sig själv hela tiden?

finns det några knep som man kan ta till? hetsåt nästan luchen idag verkligen slängde i mej korvarna och den lilla högen med mackaronerna liksom.

inte bra

fick kväljningar nu till middagen så himla svårt att äta potatisgratängen

bryts sönder långsamt orkar inte kämpa. ska till vc idag och ta prover för att sen  kanske byta min medecin och då gå ner lite i vikt för hoppningsvis. och sen ska jag träffa en kompis i alla fall det ska bli jättekul

okej håll tummarna nu för mina prov

de ska kolla blodfetter och massa  sådan så det blir nog i armvecket i alla fall det är bra

nä nu visar vågen 89kg

   detta kan inte få fortsatta, nu  fan slutar jag äta och kräks upp det jag ätit helt enkelt. läkarna måste ge mej någn medecin nu, detta är farligt!!!

och inte fan får jag någon hjälp emot ätstörningarna heller, fuck norrköping och deras ätstörningsvård!! så här kan jag inte ha det men vad fan ska jag göra?? vet ju inte ens vart jag ska vända mej.

måste fan börja kräklas upp maten och det kan väl inte vara så svårt

två fingrar ner i halsen och så ut med skiten eller?? åh om jag kunde fråga någon om råd nu. men känner att det finns ingen att fråga här

allt bara rasar samman men jag tänker i alla fall inte äta mera någonsin

och jag börjar redan bli hungrig tyvärr så det kommer inte att funka alls och hur ska jag lura pontus vid middagen då så han inte märker att jag inte äter eller att jag går och kräks efter maten???

lovar  att han kommer att märka det direkt och sen är det överrvakning!!!

och kanske jag tillslut måste ha toadörren öppen!! nej usch måste komma på något.

men vad något jättesmart måste jag komma på ju som han inte märker men det är svårt att dölja detta i en liten etta på ett serviceboende med personal och en toalett

han kommer att höra om jag kräks och han kommer bli misstänksam om jag sätter på vattnet och förmodligen skulle det verka underligt ocm jag började dra ut och "träna" utan honom eller börjar att "duscha" efer maten varje kväll. och sedan skulle han föreslå att vi ska duscha tillsammans och hur ska jag trassla mej ur det då??

som ni ser så är det bara problem alltså med andra ord

bra låt i alla fall och det är ju positvit annars så går det ganska långsamt här borta, snart dags för medecin, åt pomme till lunch idag i alla fall.

har inte så mycket att skriva livet flyter på och kön till ätstörningsenheten blir väl kortare för varje dag hoppas jag. men det måste den väl bli eller hur??

för den kan väl inte bli längre i alla fall.

usch känns verkligen som att jag inte kommer att få någon hjälp om jag ska vara ärlig och det ska jag ju i det hät fallet.

min systers hund cnalla har tydligen lärt sig att dammsuga!!

se vilken duktig hund min storasyster har!

hon är rolig oxå

t.ex midsommar 2010

emi kastar en pinne till henne och hon springer iväg för att hämta den

vi har bara inte kastat pinnen ännu och detta upprepar hon säkert tio gånger innan emi kastar iväg den på riktigt.

så hon springer iväg sedan stannar hon upp och ser sig om kring precis som om hon tänker "var tog pinnen vägen??"

sedan kommer hon tillbaka igen och allt upprepas.

well detta hade inget med maten att göra alls då men tänkte inte skriva något om maten idag