funderar på att göra någon from av design på bloggen men vet inte hur man gör skulle vilja göra en egen header!

hur skulle jag egentligen vilja att bloggen ser ut? hur blir den intressantare? vad vill man läsa om?

behöver någon förändring av nåågot slag

"i need it bad"

hur ska min framtid se ut? för man måste ju tänka framåt, så hur vill jag ha det? vad ska förändras? vad ska vara kvar och vad ska bort?

barn? ja det är ju en sjölvklarhet

djur? ja det oxå

pontus? ja definitivt ja!!

vännerna då?? har ju inte så många tyvärr men de jag har de ska jag ju ha kvar i alla fall

realtioner? ja vad med dem, borde försöka få bättre realtion till min familj men kan inte riktigt

och så måste jag börja visa känslor

ALLA KÄNSLORNA!!!!!

men seriöst var kommer alla tankar ifrån?? de kan väl inte komma ur toma intet och bara attackera mej eller?

hatar mina tankar för de är så sjuka hatar dem för de är starka och att jag inte gör något åt det ens  jag försöker bara strunta i dem men de bara maler och maler i evigheter

tänk när jag slutar med nutriletten kan jag verkligen börja äta vanlig mat då? kommer jag inte bli fet av maten då? jag tror inte att jag kommer att kunna sluta med nutriletten om jag ska vara ärlig

borde vara smal kommer att bli smal men kommer jag att förbli smal?

varför är detta så viktigt för mej egentligen okej  jag vill inte dö i fetma eller något fetma relaterat men att gå ner till 42-45kg det är väl ändå extremt av mej

hur kommer det sig att  den vikten är så ja vad ska man säga nödvändig att uppnå?

mår jag verkligen bättre av det?  jag kommer ju inte kunna sluta gåner i alla fall.

vill bli jättesmal igen och liten. en sådan som man måste beskydda, värna om. gjord av kristall så skör men ändå så vacker

a det går alldeles utmärkt att dricka nutrileten visst lite pulversmak är det men det fungerar i alla fall och jag får i mej allt jag ska egentligen borde jag byta ut alla måltider och inte fuska  men jag fuskar lite

och man ska ersätta 5 mål mat om dagen men jag äter ju inte ens det annars så det blir bara tre mål dock blir jag hungrig ganska snabbt och det är inte så kul men det är väl enda nackdelen då

det känns lite som att dricka choklad milkshake men lite tjockare och då har jag 200ml vatten och så en påse pulver

jag kommer och ska bli smal igen

  frågan är ju bara, är detta verkligen så smart med tanke på mina bakom liggande problem?

tänk om jag inte kan sluta sen då?

jag är faktiskt livrädd för att jag ska föra över mina mat-problem på mina framtida barn om jag inte får hjälp med detta

jag blev väldigt sjuk när jag föddes och det visade sig att jag inte tålde protein som ju är kroppens viktigaste beståndsdel för det är proteinet som man bygger upp kroppen av

ingen visste vad det var för sjukdom som jag hade idag tål jag dock protein men har svårt med mat

tänk om mina barn får samma sjukdom eller om de föds för tidigt som pontus och får vattenskalle och hjärnblödning samt en shunt inopererad då?? oh shit tänk om vi kanske inte alls ska skaffa barn ens tillsammans det kanse blir något helfel på bebisarna då

men de kan ju oxå bli helt vanliga bebisar såklart

nä ska inte oroa mej mer om detta nu

tankarna kretsar ständingt i spår av smalhet

hur ska jag bli smal? funkar det om jag bara äter flytande?

vad vill jag väga? vad är för lite?

hade mens vid 45 så det kan inte vara för lite men hade även mens vid 42 så då kan ju inte det heller vara för lite eller?

men om jag börjar kräkas upp maten då eller bara äter negativ mat eller bara grönsaker kasnke skulle det funka??

vad borde jag träna? hur ska jag träna? vad ska jag träna?

hur ökar man förbränningen effektivast??

usch allt detta snurrar i mitt huvud och jag sitter så jävla fast

idag ska jag äta mac donalds och jag ska inte hetsa i mej maten för vi är med några vänner

jag vet ju att det går, vill kunna ha det så alltid

men det är inte så lätt

oftast är det som om det inte är jag som bästemer över det ens.som om tankarna har ett eget liv

ett liv där inte jag kan styra

jag har inte rätt till mina egna handlingar liksom det är alltid någon annan som styr som tar över och har makten

maten är alltid en kamp och kommer den alltid att vara det??

ja det tror jag, för fan heller att de kommer hjälpa mej

matmonstret vinner igen och igen det spelar ingen roll hur högt jag skriker eller hur hårt jag slår och jag kan inte springa tillräkligt snabbt det kommer alltid ifatt i slutändan

så vad har jag kvar när dagen går till kväll??

tankar på att svälta och tankar på att spy samt en önskan om att få hjälp

kommer jag någonsin få hjälp med detta???

jag tror inte det, varför skulle de hjälpa mej när de antagligen inte anser att jag är sjuk ens.

okej jag kräks inte och jag svälter mej inte

men tankarna finns ju där hela tiden

jag vill läsa till undersköterska och sedan kanske utbilda mig vidare till sjuksköterska eller kanske barnmorska.

jag bor tillsammans med min kille i ett serviceboende men hoppas på att kunna bli så pass självständig att jag ska klara av ett eget boende utan stöd.

vi vill ha barn inom den närmsta framtiden

och så vill vi resa lite